Positive Deviance
Sök efter och lär av positiva avvikare
Vad är Positive Deviance?
Positive Deviance – på svenska ”positiv avvikelse” – är en metod för att lösa komplexa problem genom att identifiera och lära sig av positivt avvikande personer i den egna gruppen. Positive Deviance baseras på grundantagandet att det i varje grupp, samhälle eller organisation finns människor som med ovanliga men framgångsrika beteenden eller strategier hittar bättre lösningar på ett problem än andra i gruppen, trots att de ställs inför samma utmaningar och inte har vare sig bättre resurser eller kunskaper. Dessa individer kallas positivt avvikande. När övriga medlemmar i gruppen upptäcker vad som fungerar kan de också börja praktisera dessa mer framgångsrika beteenden.
Positive Deviance är speciellt användbart vid komplexa problem där det krävs beteendemässig och/eller social förändring. Metoden används framför allt när problemet involverar människor och relationer, men kan också vara användbar på tekniska problem.
Begreppet Positive Deviance dök ursprungligen upp i litteratur om nutritionsforskning under 1960-talet. Det utvecklades vidare i boken Positive Deviance in Child Nutrition av professor Marian Zeitlin och hennes kollegor Hossein Ghassemi och Mohamed Mansour på Tufts University i Massachusetts i USA. Baserat på grundlig forskning dokumenterade de förekomsten av friska – positivt avvikande – barn i fattiga samhällen där många barn var undernärda. De argumenterade för att man i stället för att fokusera på vad som var fel och försöka åtgärda det, skulle fokusera på vad som fungerade bra och förstärka det.
Under det tidiga 1990-talet tog Monique och Jerry Sternin, som då arbetade för Rädda Barnen i USA, till sig Zeitlins idéer, omsatte dem i handling och utvecklade dem vidare. De har sedan dess, tillsammans med Tufts University, fungerat som pionjärer och förgrundsgestalter för metoden, skapat ett nätverk av konsulter världen över och själva drivit många Positive Deviance-projekt. Här kan du läsa om ett av deras första projekt.
Du kanske även är nyfiken på att läsa om:
Några grundprinciper i Positive Deviance
Gör gruppen till guru
I stället för att ha ledare, experter och konsulter som äger förändringsprocessen, lägger man i Positive Deviance ansvaret hos gruppen. Gruppen själva äger processen, identifierar problemet, söker efter positiva avvikare och agerar för att sprida och ge andra möjlighet att öva på och förstärka framgångsrika beteenden. Alla som är en del av problemet är också en del av lösningen, därför är det viktigt att involvera alla som påverkar och påverkas av problemet. Eller som det ibland uttrycks: ”Don’t do anything about me without me.”
Skifta perspektiv med hjälp av fakta
I Positive Deviance uppmanar man till att tänka utanför boxen och se nya möjligheter. För att skifta perspektiv är steg 1 att förstå hur problemet hittills har presenterats (till exempel att värmeöverföring förekommer i alla datorer och att det inte är inte så mycket att göra åt saken). Steg 2 är att undersöka om det finns några undantag från problemet eller den vedertagna normen. Finns det människor i identiska situationer i gruppen som tycks klara sig särskilt bra eller som har hittat en okonventionell lösning? Och steg 3 innebär att skifta perspektiv och fokusera på de positiva avvikarna och vad de gör annorlunda.
Gör det tryggt att lära
För att människor ska bli motiverade till förändring krävs psykologisk trygghet. Ofta håller människor fast vid beteenden även om dessa inte är bra för dem, eftersom alla förändringar kan medföra förluster och andra risker. ”Man vet vad man har men inte vad man får.” Bara när människor känner sig tillräckligt säkra och trygga är de öppna för förändringar. Vid känsliga förändringar är det extra viktigt att gå varsamt fram och börja med att skapa trygghet i gruppen, kanske genom att först prata om mindre känsliga frågor.
Gör problemet konkret
För att kunna förändra något behöver man ha en konkret och tydlig bild av verkligheten. För att kunna hantera obehagliga sanningar behöver de konstateras på ett väldigt konkret sätt, så att det inte går att ducka för dem. Ett exempel kommer från en Positive Deviance-workshop med prostituerade i Myanmar, med syftet att minska spridningen av HIV. Nästan alla i gruppen hävdade att de alltid krävde att kunderna använde kondom. Men när alla fick i uppgift att trä en kondom på en banan, visade det sig genast vilka som verkligen talade sanning och kunde något om kondomer. De positiva avvikarna, som faktiskt krävde att kondom användes, började sedan dela med sig av sina knep för att övertala sina sexpartners att använda kondom. Snart visste alla i gruppen hur de skulle bemöta kundernas invändningar och få dem att gå med på kravet.
Dra nytta av sociala bevis
”Jag tror det jag ser” är ett uttryck som är viktigt när det gäller förändring. När människor ser att ”någon som är precis som jag” gör något annorlunda som tycks leda till önskade resultat, är det lättare för dem att tro att de själva också kan göra likadant. Detta var en av framgångsfaktorerna i ett projekt där förespråkare för kvinnors rättigheter försökte förändra sedvänjan att omskära flickor i egyptiska byar. De lyckades hitta några flickor som inte var omskurna, och föräldrar som var emot traditionen och var villiga att träda fram och berätta om sitt ställningstagande. Det blev starten för ett flertal initiativ bland byborna, där allt fler ifrågasatte normen och fick med sig andra, så småningom även manliga ledare och regeringen, vilket ledde till att många flickor slapp bli könsstympade.
Undvik att trigga ”immunförsvaret”
Många förändringsinitiativ möter motstånd. Ofta beror det på att de sker i form av direktiv från högsta ledningen eller från någon annan utanför den egna gruppen. Precis som vårt immunförsvar angriper och stöter bort främmande inkräktare, tenderar människor och grupper att stöta bort förändringar som kommer utifrån.
Positive Deviance kan vid första anblicken påminna om metoder som best practice och benchmarking. Alla tre strävar efter att stimulera lärande genom att titta på framgångsexempel. Men medan best practice och benchmarking hittar goda exempel utanför organisationen, letar Positive Deviance efter de goda exemplen inom den egna gruppen eller organisationen. Reaktionen på lösningar som kommer utifrån blir ofta ”vi är inte som de” eller ”det kommer inte att fungera här”. I Positive Deviance är man därför mån om att lösningarna ska upptäckas och utvecklas internt i gruppen. Man behåller endast sådana beteenden och strategier som är möjliga för alla att lära sig och praktisera, alla andra sorteras bort. Man undviker också att använda onödig auktoritet när man introducerar de positiva avvikarnas idéer till övriga i gruppen.
Ett misstag chefer ofta gör är att om de ens uppmärksammar de egna positiva avvikarna, så paketerar de om deras lösningar till mallar som distribueras top-down. Det leder sällan till någon större entusiasm hos mottagarna. Nyckeln till framgångsrik förändring är att engagera medlemmarna i gruppen så att de själva blir förespråkare för förändringen.
Boka en föreläsning om Positive Deviance och andra styrkebaserade metoder
Positive Deviance steg för steg
Processen i Positive Deviance kan beskrivas i fem steg. Precis som i andra styrkebaserade metoder är delaktighet och engagemang av största betydelse. I Positive Deviance betonar man starkt vikten av att det är gruppmedlemmarna själva som äger och genomför alla steg. En eventuell ledare, extern konsult eller annan facilitator måste hysa djup respekt för gruppen, dess medlemmar och dess kultur. Facilitatorn stöttar gruppen men låter gruppmedlemmarna själva genomföra processen.
.
Steg 1. Define: Definiera problemet och det önskade resultatet.
Steg 2. Determine: Avgör om det finns några positiva avvikare, det vill säga individer eller delar av gruppen som redan visar önskat beteende eller status.
Steg 3. Discover: Undersök (genom frågor och observationer) hur de positiva avvikarna bär sig åt, vilka ovanliga beteenden eller strategier de använder för att hitta bättre lösningar än andra i deras grupp.
Steg 4. Design/Develop: Utforma aktiviteter som ger andra i gruppen möjlighet att lära sig av de positiva avvikarna, träna på nya beteenden, utvecklas och skapa nya lösningar.
Steg 5. Monitor and evaluate: Övervaka, följ upp, utvärdera och dokumentera processen. Håll alla i gruppen informerade om framsteg när de sker, och hjälp dem att se effekterna av initiativet.
Läs mer om Positive Deviance
Böcker om Positive Deviance och andra styrkebaserade metoder
Hitta rätt i stället för att leta fel – vägen till ett gladare liv, bättre relationer och oslagbara team
HITTA RÄTT är en unik guide för dig som vill skapa positiv förändring i ditt eget och andras liv. Du får en skattkista fylld av konkreta verktyg för att se och förstärka det goda, hitta lösningar, tillvarata styrkor, lära av framgångar och bygga utveckling på det som fungerar bra.
Släng problemglasögonen – starta en positiv revolution
”Släng problemglasögonen” är en inspirationsbok för dig som leder människor, samarbetar med människor, bor med människor, känner människor eller helt enkelt ÄR människa. Den innehåller mängder av idéer, metoder och tips som du kan använda både privat och i jobbet för att skapa positiv och bestående utveckling.
Senaste blogginläggen om Positive Deviance och andra styrkebaserade metoder
- Styrkebaserat ledarskap
- Förändringsarbete – så lyckas ni!
- Tre sätt att älta framgångar
- Snart släpps min nya bok ”Hitta rätt i stället för att leta fel” – välkommen på digital bokrelease!
- Vad kännetecknar ett välfungerande team?
- 10 bästa tipsen för att skapa teamkänsla
- Gör om talangprogrammen – ALLA medarbetare har styrkor och talanger!
- 9 lösningsfokuserade frågor som ger en positiv injektion till era möten