Varför 80% av alla nyårslöften bryts
Vi vet alla att vi mår bra av att äta nyttigt och motionera regelbundet. Speciellt läkare borde känna till detta. Ändå är 44 procent av manliga läkare i USA överviktiga. Jag vet inte hur många gånger jag har hört vänner bestämma sig för att från och med nu ska de börja träna, dra ner på tiden de lägger på sociala medier, sova åtta timmar varje natt, tillbringa mer tid med sina barn, sluta skjuta upp saker, sluta äta godis eller se mindre på TV. Oftast händer ingenting alls, eller så lyckas de hålla fast vid sina beslutade förändringar i ett par dagar innan de faller tillbaka i sina gamla vanor. Jag är inte bättre själv, jag bestämmer mig nästan varje morgon för att i kväll måste jag gå och lägga mig senast klockan tio, men lyckas nästan aldrig med det. Hur svårt kan det vara, kan man ju undra. Väldigt svårt, är svaret. 80 procent av alla nyårslöften bryts, enligt en studie av 15 000 personer gjord av FranklinCovey.
Orsaken till att så många av oss har svårt att stå fast vid våra beslutade förändringar är att vi försöker förlita oss på vår viljestyrka. Och viljestyrka är en begränsad resurs; en mängd studier visar att ju mer vi använder vår viljestyrka, desto svagare blir den.
Socialpsykologen Roy Baumeister och hans kollegor gjorde ett experiment där de instruerade sina försökspersoner att inte äta någonting under tre timmar innan de kom till laboratoriet. På plats i labbet delades deltagarna in i tre grupper. Grupp 1 fick ett fat goda kakor, som de blev tillsagda att inte äta, och ett fat med rädisor, som de fick äta så mycket de ville av. Grupp 2 fick också både kakor och rädisor, men de blev tillsagda att de fick äta vad de ville. Grupp 3 fick ingenting alls att äta.
Efter att ha fått utstå dessa situationer en längre tid, fick deltagarna i uppgift att lösa en uppsättning geometriska pussel. De fick höra att det var enkla pussel, men i själva verket var det pussel som inte gick att lösa. Resultatet blev att deltagarna i grupp 2 och 3 kämpade med pusslen betydligt längre än deltagarna i grupp 1, som snabbt gav upp. Orsaken, enligt Baumeister, var att deltagarna i grupp 1 hade uppbådat all sin viljestyrka för att inte äta av de frestande kakorna, och de hade helt enkelt inte tillräckligt med viljestyrka kvar för att orka kämpa med svåra pussel. Till och med deltagarna i grupp 3, som förmodligen var ganska hungriga vid det här laget, orkade kämpa längre.
Vår viljestyrka sätts ständigt på prov även i verkliga livet, och ju mer vi använder den, desto svagare blir den. Därför är det inte så konstigt att vi ofta väljer ”minsta motståndets väg”, vilket innebär att vi återfaller i gamla vanor och bekväma rutiner. I stället för att ge dig ut på den där löpturen du hade planerat på morgonen innan jobbet, ligger du kvar och drar dig en halvtimma extra. I stället för att göra allt du hade tänkt göra efter jobbet hamnar du som vanligt i soffan med en Netflix-serie på TV:n. I stället för att blanda till en nyttig sallad tar du med dig en chipspåse till soffan.
Psykologen Shawn Achor menar att det bästa sättet att hantera vår bristande viljestyrka är att se till att ”minsta motståndets väg” leder till det önskade beteendet. Genom att förändra din miljö kan du göra så att det du vill ägna dig åt blir enkelt och lättåtkomligt, samtidigt som du gör oönskade beteenden svårare. Vill du öka chansen att du faktiskt kommer ut på löprundan på morgonen? Lägg fram löparkläderna och ställ löparskorna precis bredvid sängen, så att de är lätt tillgängliga när du vaknar. Eller ännu hellre, sov i löparkläderna, så behöver du bara kliva i skorna när klockan ringer. Vill du se mindre på TV? Ta ur batterierna ur fjärrkontrollen till TV:n och lägg dem i en låda i ett annat rum. Vill du äta nyttigare? Se till att fylla kylen med nyttig, lättlagad mat, ha alltid en skål med färsk frukt stående framme, och göm chipspåsarna på en hylla högt upp i garaget, eller ännu bättre, ha inga chipspåsar hemma.
Texten är hämtad från min nya bok: ”DEN LATA VÄGEN TILL ETT FANTASTISKT LIV – OCH ARBETSLIV”. En bok som vänder upp och ner på den traditionella synen på utveckling och framgång, där allt handlar om DIG SJÄLV, och visar hur du i stället kan SKAPA EN MILJÖ – med rätt människor, saker, platser, förutsättningar och idéer – som drar dig i den riktning du vill.