Att dra ner andra i gnällträsket

Har du tänkt på hur lätt det är att få andra att haka på gnäll? Och att själv dras med när andra gnäller?

Häromdagen ringde en god vän just när jag satt och var lite irriterad över en sak, och utan att tänka mig för började jag beklaga mig för honom. Han var inte sen att haka på, han bekräftade hur jobbigt det måste vara och berättade om liknande irriterande saker han själv hade råkat ut för. Och då gnällde jag vidare.

Efter en stund insåg jag hur negativt vårt samtal blev, och vände då på det. Egentligen var ju inte det jag hade irriterat mig på så farligt, och det fanns ju faktiskt positiva delar i situationen också. Men det slog mig efteråt att det faktiskt var mycket lättare att få min vän att bekräfta mitt gnäll än att haka på när jag började prata mer positivt.

Jag undrar om det här är typiskt för hur vi människor fungerar? Det är ju väl känt att vi har en dragning till det negativa och har lättare att både lägga märke till och komma ihåg negativa saker – det som på psykologspråk kallas ”negativity bias”, eller negativt filter. Kanske har vi också lättare att haka på andra när de gnäller än när de pratar mer positivt?

Vad ska man då göra åt saken? Ja, själv kommer jag i alla fall att vara extra vaksam på mitt eget beteende framöver. Självklart behöver vi ibland få beklaga oss och få sympati från andra, men jag tror också att vi behöver tänka oss för så att vi inte drar ner varandra ännu mer. Lyssna och bekräfta när någon har det jobbigt, men försök sedan föra samtalet i en mer konstruktiv riktning. Vad vill personen ha i stället? Vad vill hen se mer av (snarare än mindre av)? Vad är redan bra? Och om det inte blev som hen hade tänkt sig, vilka nya möjligheter öppnar sig då i stället?

Och när du märker att det är du själv som gnäller och drar med dig andra ner i gnällträsket, försök att skifta fokus på samma sätt då. Fundera på vad vill du lämna den andra personen med för känsla när ni avslutar samtalet? Dränerad eller inspirerad?