Dags för en styrkerevolution!

Alla har styrkor. ALLA. Det finns ingen som kan vara bra på allt, men alla är bra på något. Och det är våra styrkor som är våra allra största tillgångar, för både oss själva, vår omgivning och våra arbetsgivare. Det är också inom de områden där vi har naturliga styrkor som vi har den största möjligheten att utvecklas till att bli riktigt mästerliga. Därför är det rent ut sagt DUMT att vi ägnar så mycket uppmärksamhet åt människors svagheter.

Häromdagen sa en deltagare på en föreläsning: ”Men jag har ett barn som har en diagnos, och i skolan tjatar de ständigt på honom om hans svagheter. Det borde de väl inte göra då?”

NEJ, det borde de inte!! Jag blir både ledsen, frustrerad och arg när jag hör sådant. Om vi bara ägnar oss åt att kritisera människor för deras svagheter och lägger all vår kraft på att åtgärda dem, då kan vi aldrig hjälpa någon att bli riktigt bra på något, bara medelmåttig. I bästa fall.

I värsta fall, och särskilt när vi har med barn att göra, är risken stor att vi sänker deras självkänsla och självförtroende fullständigt och får dem att växa upp med en bild av sig själva som helt odugliga och värdelösa.

I min bok har jag med ett citat från Lars Engdahl, som arbetar med ledarutveckling och teambuilding och själv har ADHD: ”Egentligen handlar det om att ta vara på alla individer och låta dem syssla med det de är bra på. ADHD-människor till exempel är ofta suveräna idésprutor och doers, men värdelösa på byråkrati och annat pappersarbete. Om vi hade ett samhälle där vi bättre tog tillvara vad olika individer är bra på och vi alla ingick i ett större sammanhang, som en storfamilj, skulle ingen ha problem med oss ADHD:are. Vi är ju ena jäkla motorer.”

Tänk om vi alla kunde bli lite bättre på att se, bekräfta, tillvarata och bygga vidare på andra människors styrkor. Både när det gäller våra egna barn, i skolan, i föreningslivet och på arbetsplatser. Tänk om vi kunde se att alla har något att tillföra och att vi genom att tillvarata olikheter kan bygga fantastiska team. Tänk om vi kunde inse att en uppgift ofta kan lösas på fler än ett sätt och låta människor hitta sitt eget bästa sätt att nå målet. Tänk om varenda unge kunde få växa upp och känna sig duktig, värdefull och uppskattad. Självklart behöver vi också lära oss att hantera sådana svagheter som ligger i vägen för oss, men det får aldrig bli viktigare än att ta vara på styrkorna.

Det är inte svårt, det handlar bara om att bestämma sig för att skifta fokus. Tillsammans kan vi starta en styrkerevolution!