Omöjligt eller möjligt?
Vad har du gjort under pandemin som du tidigare inte trodde var möjligt?
Är det inte rätt häftigt hur många av oss plötsligt har klarat av helt nya saker, eller hittat nya sätt att göra gamla saker? Eller insett att vi klarar att avstå från saker vi tidigare trodde var nödvändiga?
Själv sa jag t ex i mars-april att ”digitala föreläsningar, det kommer jag aldrig att göra, det kan omöjligt bli lika bra som att träffas fysiskt”. Några månader senare hade jag byggt upp en liten hemmastudio, reviderat mina föreläsningar för att passa det digitala formatet och levererade onlineföreläsningar som om jag aldrig gjort annat. Och det fungerar mycket bättre än jag trodde.
Vad har du gjort som du inte trodde var möjligt? Och har du tagit dig tid att stanna upp, reflektera och ge dig själv erkännande och uppskattning för det du har klarat av?